1 2 3, nu kör vi

Från tystnad till hetsbloggning, till... tystnad. Det är ju så att helgen och de senaste dagarna har varit fulla med flyttbestyr, och då blir det inte mycket tid till bloggning. Men nu är det tillbaka till nån slags vardag igen, även om det fortfarande är mycket att fixa. Lägenheten börjar se fin ut, men det återstår både att packa upp mer, och att ordna förvaringsmöbler så vi har något att packa upp i. Pep till Ikea en sväng i söndags för att åtminstone köpa en byrå och gardinstänger (insyn i sovrummet...), och allt gick fint in i polon. Bokhylla och säng kommer kräva annan transport, dock...

Flyttkaos

Kan vi bara säga att jag ser fram emot imorgon kväll, när allt är flyttat och på plats? Packa är inte kul, bo i ett flyttkaos och undra hur fasen man packar ner det som står i kylen är inte kul. Släpa jagvetintehurmånga kollin till och från flyttbilen är inte kul. Packa upp är inte jättekul, men ändå roligare, eftersom det leder till att det blir ordning och fint. Bo ihop kommer vara jättekul. Men det här stadiet innan skulle jag helst skippa...

Och att sitta på jobbet när allt man vill är att åka hem och titta på lägenheten och packa ner det sista är väl inte heller någon fest, direkt.

Man måste ha en plan

Tanken var att jag skulle packa allt idag.

Sen ta resten imorgon.

Och på fredag kväll och lördag morgon slänga ner det sista.

Det hade väl gått bra också, om jag inte hade börjat få slut på saker att packa i. En låda sparar jag för kylvaror och sånt på lördag morgon, och då är det i stort sett inget kvar. Kan det vara så illa att jag är en låda kort? Jag kan nämligen inte tänka mig att mer än så skulle behövas. Kan jag få en extra låda till Nybohov, tack?

Packa packa packa

Det här med att flyttpacka är ungefär som att tentaplugga.

a) Man kommer på jättemånga jätteviktiga saker att göra istället. Typ surfa och blogga...

b) Det finns inte en chans att man står/sitter och packar/pluggar oavbrutet hela dagen, men ändå kan man inte tillåta sig att ens planera för att göra något annat (utanför hemmets gränser), eftersom man ju ska/borde/måste packa/plugga.

c) Man lägger mer tid på att ha ångest över att man måste göra det, än på själva packandet/pluggandet.

d) Det är fint väder - som ett extra hån, eftersom man måste stanna inne.

d) Man köper en bil precis innan, så man egentligen bara vill tuta runt i den istället. Eller ok, det har faktiskt aldrig hänt när jag tentapluggat...

Sent igår kväll började jag packa det första. Precis som väntat så la jag några böcker i en kartong, konstaterade att det blev alldeles för tungt på en gång, och gick runt och kliade mig i huvudet och funderade på vad jag hade att packa som inte väger något. Sen gav jag upp och gick och la mig, ungefär. Men jag har en ny plan nu. Den är utrymmeskrävande, men den skulle kunna funka. Stay tuned.